Fredagens begravning var fin, och stundtals jobbig. blå kista, massa blommor och fina sånger som sjöngs av en man med en otrolig röst. tårarna kom.
Jag kom fram till där och då att jag vill att Curly Sue med Takida spelas på min begravning. texten passar kanske inte till en begravning men det kan va den bästa låten jag vet.
Sent på fredagskvällen fick jag sms som bland annat innehöll frågan om vilken portkod jag har. då förstog jag att jag skulle komma att bli väckt av den fruktansvärda dörrklockan på lördagsmorgonen. frågan var bara när?
Mycket riktigt. halv 8 flög jag upp ur sängen av att nån hysteriskt tryckte oavbrutet på dörrklockan ända tills jag lyckades låsa upp och öppna dörren. blicken jag hade när jag öppnade dörren va tydligen något som var värt att minnas. mitt morgonhumör är inte det bästa och ingen väcker mig på det där sättet ostraffad. inte ens en västeråsare som Fredrik.
Trots det fruktasvärda uppvaknandet så va det skoj att träffas igen. vi har ju liksom inte setts sen nyår.
Det enda vettiga vi gjorde va nog turen ut till Valbo igår. Fredrik måsta inhandla nytt, så jag agerade shoppingassisten. stöttade honom i det han hatar (shoppa alltså) och va smakråd. det enda jag kom hem med var en påskpresent till Wilgot. en klockren sådan.
Vi hängde inte alls med på att klockan skulle ställas om i natt. ingenting stämde med TV-tablån i morse och vi fattade ingenting. tog nån timme innan det klickade till. haha.
Korna i Västerås kallade, så han va tvungen att köra hemåt igen på förmiddagen idag. blev en kort visit, men det va som sagt skoj att ses igen.
Sen va det tänkt att jag skulle plugga på eftermiddagen. går ju sådär eftersom mina ögon går i kors. är galet trött efter en intensiv vecka med massa plugg, hård träning, begravning och spontant besök.
Nåt att fylla magen med och en film står nog närmast på schemat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar