Att prata känslor är inte min grej. speciellt inte när hjärnan försökt intala sig andra känslor än vad som verkligen existerar.
Ett samtal jag förnekat och dragit ut på alldeles för länge, blev av ikväll. att höra mina tankar bli ord, att höra sanningen va jobbigt. men det går inte att förneka hur länge som helst. "pirret", saknade och längtan uppstog aldrig.
Hösten 2009 har varit den mysigaste och trevligaste hösten hittills. många fina minnen. Jag har träffat en helt underbar människa. En människa som jag trivs jättebra med, som jag kan prata med allt om och som jag kan ha kul tillsammans med. En människa jag kommer fortsätta hålla tät kontakt med och träffa. Kanske en vän för livet.
1 kommentar:
<3
Skicka en kommentar