Västerås

Jag lever och jag är inte kidnappad. Så nu kan du andas ut.

Jag va totalt lost vid mina tågbyten i Uppsala & Sala på vägen hit. men till Västerås kom jag tillslut. puh.

Västerås är plaaaaaaaaaatt. inte alls vad jag är van vid. har inte bestämt mig om jag gillar det eller inte.

Igår tog jag en promenad. gick en raksträcka på 1,5 km, sen kom en liten kulle, sen fortsatte gångvägen 1,5 km rakt fram igen. över åkrar och fält. sen vände jag. kan ju konstatera att man ser långt iaf.

Att min syster skulle träffa en bonde kändes inte helt otippat. att jag skulle dejta en bonde (nä, förlåt. dräng. haha) kunde nog ingen ens drömma om. inte ens jag. Kossor, grisar & hästar är helt nytt för mig. men jag tycker det är intressant och har lärt mig lite iaf. hjälpte till att ta ut hästarna i hagen i morse bland annat. men att jobba med sånt här är inget för mig. så vilken tur att jag är här för att hitta nåt annat än ett jobb ;)

Folket här är sjukt nyfiket. stillade några människors nyfikenhet genom att delta vid förmiddagens fikarast alldeles nyss. hahahaha.

Nä, nu måste jag va effektiv. har minsann en sista seminariefråga att skriva klart. men den sista, stora uppgiften på kursen lämnar jag till nästa vecka.